Anders residens

Något som länge förbryllat mig är hetsen kring stereo. Få människor skulle få för sig att köpa ett monosystem idag, och all musik som släpps är i stereo. Varför? Okej jag vet att människor har två öron och genom att ha två kanaler med ljud kan man få det att låta som att vissa grejer låter från vänster sida och vissa från höger. Och?

Jag diskuterade med min nära vän J-B (i sann svensk blogganda skriver jag bara hans initialer, så ingen kan veta vem han är)
och han kom dragandes med något löst argument att det måste finnas någon annan, subtil fördel med stereoljud än att man kan ha gitarrerna till höger och trummorna till vänster om man skulle vilja.

WIKIPEDIA:

Many listeners assume that ”stereo” sound is ”richer” or ”fuller-sounding” than monophonic sound. This is inaccurate — stereo and mono can have equally detailed abilities to play recorded notes. The spatial illusion is what sets stereo recordings apart from mono recordings.

När man lyssnar på s.k. levande musik, t.ex. är på en konsert eller ett bögigt jävla gitarrmongo har satt igång och spela på ett kalas, kommer ju musiken från en plats. Är det flera instrument inblandade kanske de står några meter ifrån varandra men det är väl knappast avgörande för att musiken skall bli bra eller dålig i någons öron. Så vem bryr sig om att ha olika ljud i vänster resp. höger öra när man lyssnar på inspelad musik?

DESSUTOM, WIKIPEDIA IGEN:

Pop music, in particular, is usually recorded using close miking techniques, which artificially separates signals into several tracks. The separate tracks are then mixed into a two-channel recording which often bears little or no resemblance to the actual physical and spatial relationship of the musicians at the time of the original performance.

Kan någon komma med en bra anledning varför stereo är så jävla bra eller är det fritt fram att skrapa loss några kilobyte från mitt musikbibliotek genom att konvertera all min musik till mono? Tacksam för svar.